maste-jag-vara-perfekt-en-visualiseringsovning-inom-coaching

Många personer jag pratar med - inklusive jag själv - klagar ibland på att de lider under för mycket perfektionism. Det är förstås bra att vilja göra ett bra jobb, lämna ett gott intryck eller få mycket beröm från kollegorna, vänner, gäster eller andra. Dock går det lite till överdrift för många. Bland de jag känner verkar detta även någonting som besvärar tjejer oftare än killar.

Om du känner att du vill vara för perfekt ibland - eller ofta - så finns det en liten visualiseringsövning som kan hjälpa dig. Jag har använt den och föreslagit den till andra tidigare - den funkar för vissa och andra är inte bekväm med den, så avgör själv om den är något för dig.

Fortsätt läsa »

Chaos in ProgressDet finns en enkel process eller struktur om vad man måste göra i en förändring som berör flera personer. Denna process är mest riktad mot organisationer i en förändring, men det finns lite att hämta även som struktur och stöd i en personlig förändring.

Processen heter EASIER - Envisioning, Activating, Supporting, Installing, Ensuring, Recognising, eller på svenska: Skapa visionen, Aktivera, Stödja, Installera, Säkerställa, Erkänna, men det ger tyvärr inget fint ord. Låt oss kort titta på dessa 6 steg i processen

  1. Envisioning - Skapa Vision
    Första steget är att skapa en vision. Detta behövs av ett antal skäl: Den som ska genomföra och styra förändringen blir tvungen att tänka en gång extra. Man blir tvungen att skriva ner och definiera förväntade resultat och vart man är på väg. Visionen hjälper att samla kraft och som riktmärke och stöd i beslut. Visionen kan hjälpa till att forma förväntningar bland alla inblandade och fungera som en enande faktor och motivator. Visionen förklarar varför förändringen är viktigt och varför jag måste förändra mig.
  2. Activating - Aktivera
    Andra steget handlar om aktivering. Här säkerställer man att alla som är berörda av förändringen är medveten om det, förstår skälet och målet och åtar sig sin del i förändringsjobbet. Aktiveringen ska skapa en fokus bland alla inblandade och dra dem i samma riktning. Det ska ge kraft och beslutsamhet till individen att bidra i förändringen. Förändringsmotstånd kan minimeras om förändringsprocess är känd och förstådd och om alla berörda blir del i själva jobbet där de känner en delaktighet. Fortsätt läsa »

Livet är den bästa lärmästaren. Detta anses som en gamal sanning som ingen vågar säga emot, men på vilket sätt är livet denna lärmästare? Hur lär vi oss av livet? Hur drar du lärdom av det som händer och går detta att förbättra?

Det finns en bra process och underliggande inlärningsteori bakom det som kallas för Problembaserad inlärning eller Upplevelsebaserad inlärning vilken oftast beskrivs som Strukturerad reflektion (Gibbs, 1988). Denna teori bygger på att lärandet utifrån erfarenheter kräver reflektion. Reflektion kan ske i många former, som spontana journal- eller dagboksanteckningar, dagdrömmar eller många fler. Det blir dock mycket mera effektiv och lättar att hålla fokus om det görs strukturerad. I denna teori utgår man ifrån sex faser i relektionscykeln (se bild) som man ska ta sig igenom om man vill effektivt lära sig utifrån sina egna upplevelser. Kärnan är att man reflekterar kring en kärnfråga i varje steg. Fortsätt läsa »

Lyssna! Tre nivåer av lysnandet

Inlagd av Erik Schumann den 03 juli 2007
2007
Jul 3

Listen!

Att lyssna är viktigt! Det är förmodligen alla väldigt överens om. Men varför är det då så svårt att lyssna och varför är det så få människor som faktiskt lyssnar på mig? Särskild när jag har rätt … de bättre argumenten … är ledsen?

Problemet är att vi inte längre tränas att lyssna. I vårat samhälle belönas inte alltid förmågan att lyssna, ta in argumenten och förstå, utan i vårat samhälle med sin dagliga konkurrens är fokus på att vara bättre än den andra. Hur hänger det ihop? Vi blir tränade redan i skolan, i debatterna på tv:n, i såporna eller var som helst att argumentera - inte att lyssna. Därför har vi börjat att samtidigt som våran samtalspartner pratar enbart lyssna på nyckelord och istället för att förstå vad hon säger lägger vi redan ihop våran egen argumentationskedja för att framstå som vinnare i denna diskussion. Detta är synd för ofta finns det mycket att lära om man lyssnar på ett aktiv sätt och försöker förstå vad som sägs - även mellan raderna.

Hur kan vi då återfå förmågan att lyssna? Som ofta på MyChange.se handlar det om medvetande. I ovan nämnda bok presenteras en modell med tre nivåer av lyssnande: Fortsätt läsa »

2007
Jun 28

I artikeln The Practice of Leadership » Blog Archive » Resolving stuck conversations….. finns det en bra sammanfattning om hur och när samtalen kan avstanna.

One of the most frustrating situation which a leader is faced with is one where a team’s conversation becomes stuck. I’m sure we’ve all experienced these stuck conversations

I artikeln ges en bra bild om orsak och möjliga åtgärder för att kunna gå vidare i en diskussion baserad på tre steg:

  1. Kolla om deltagarna har en gemensam bild av verkligheten
  2. Facillitera en gemensam vision av framtiden
  3. Kom överens om de nästa stegen

Dessa steg detaljeras sedan och åtgärden föreslås baserad på en förändrings-formel (change formula) som låter rätt intressant:

Förändrings-formel

Allt i allt tycker jag artikeln är en bra och läsvärt sammanfattning av verktyg för alla som måste facillitera diskussioner i team - särskild i förändringssammanhang.

2007
Jun 13

I sin banbrytande bok ‘The Inner Game‘ presenterade Tim Gallwey en model som byggde grunden till coaching i olika former. Hans modell är rätt enkelt uttryckt

Potential - Störningar = Prestationsförmåga

Vad menar han med detta? Idéen är att de flesta människor har en högre potential än de utnyttjar. Detta beror i stor del på ständiga störningar. Dessa störningar kan vara tanken på inköpslistan till middagen medan man måste skriva ett viktigt brev - vips är man ute ur koncentrationen, men ännu värre är det rösten från våran sabbotör (mer om honom i ett framtida inlägg).

Ta som exempel en situation, där jag som tämligen grovmotoriskt lagd kille ska kasta ett bouleklot. Bollsinne har jag aldrig haft och inte var jag någonsin blad de första 2/3-delar som lagen plockade till sig i någon sport i skolan. Detta är jag - o helt klart mitt undermedvetande - varse om. Så när jag står där med klotet ochska kasta, finns det den där rösten som berättar för mig att jag inte kan, att jag inte klarar detta kast, att klotet kommer hamna på banan brevid och en hel del annat onödigt pladder. Detta är en rejäl störning i min koncentration och mina försök att visualisera var klotet ska landa.

Fortsätt läsa »

« Föregående