MyChange.se - Förändring med människan i centrum

Indelningen i tre kategorier av problem är inspirerad av den mycket läsvärda boken “Solving tough problems” av Adam Kahane.När jag håller på med förändringsstöd så handlar det ofta om problemlösning. Problemen jag brottas med när jag är inne och hjälper olika företag är ofta mycket komplexa och svårlösta. Ofta har företagen själva brottats med dem i flera omgånger utan att lösa dem. Detsamma kan även sägas om privatpersoner och mig själv. Vad är det då som gör vissa problem så otroligt svårlösta? Hur skiljer sig dessa problem från andra och vad betyder detta?

På MyChange.se förespråker vi genomgående en strategi som syfter mycket på att förstå och bli medveten. Detta är även en av hörnpelarna när man håller på med coaching, men även med problemlösning. När vi börjar förstå hur vissa problem skiljer sig från andra kan vi angripa dem på olika sätta och försöka ta fram en verktygslåda för just våra problem.

I Solving tough problems erbjuder Adam Kahane just en sådan klassificering av problem som kan hjälpa till - som vanligt när det syfta på att bli medveten om något är denna klassificering busenkelt när man läser den, men svårt att komma på i början. Han pekar på att problem vanligtvis har tre olika sätt att vara komplexa på

1. problem är komplexa på ett dynamiskt sätt
2. problem är komplexa på ett generativt sätt
3. problem är komplexa på ett socialt sätt

Låt oss titta lite närmare på vad han menar med dessa tre olika komplexiteter :

Dynamsikt: Ett problem är dynamiskt komplext, om det finns en stor distans mellan orsak och verkan både i tid och rum. Enligt Kahane är dessa problem svårt att förstå med sina egna erfarenheter från första hand. Enligt min förståelse så har han rätt, men man kan träna sig att genomskåda just dynamiska problem. Detta genom att man tillämpar en Root-Cause-Analysis eller tvingar sig själv att svara minst fem gånger på frågan ‘Och vad är källan till detta problem?’. Eftersom detta är ett vanligt arbetssätt i min vardag har det blivit rätt enkelt under tiden, så låt mig ta ett generiskt exempel.

På ett företag klagar ledningen över bristande kvalitet av sin produkt och vill lösa det. Det mest uppenbara problemet är att det spenderas för lite tid med kvalitetssäkring, så det verkar uppenbart att man bara måste beordra mer arbete med just kvalitetssäkring för att lösa problemet. Efter ett halvt år har det dock förvärrats. Hur kommer det sig?

• Kvalitetsproblemen var egentligen ett symptom och ingen orsak. Om man hade frågat sig Varför spenderar vi så lite tid med kvalitetssäkring? var svaret:
  Eftersom personalen måste fixa så många problem från föregående produktversion.
• Varför är det ett problem?
  Problemfixningen måste prioriteras fraqmför nya produkten för att slippa garantikostnader. Detta lägger last och övertid på personalen.
• Varför lägger det last och övertid på personalen?
  Eftersom tiden för problemfixningen inte är inplanerad i personalens beläggning.
• Varför det? Kommer problemfixningen som en överaskning?
  Nej men vi brukar inte planera på det sättet? <- här har vi igentliga problemet.

Det fanns ingenklar roadmap för projekten och produktunderhåll och därmed ingen bas för framåtskådande resursplanering.

Generativt: ett problem är komplext på ett generativt sätt om det öppnar upp och skapar nya problem på ett okänd och icke förutsägbart sätt. Generativa problem kan ofta inte enbart greppas med intellekten utan måste adresseras försiktig med känsla och intuition. Jag kan inte säga att många problem jag konfronteras med har denna dimension, så jag ska inte komma med ett exempel.

Socialt: ett problem är komplext på ett socialt sätt om deltagarna i problemet ser problemet på mycket olika sätt och har svårt att första den andres ståndpunkt. En hel del problem som samhället brottas med faller naturligtvis i denna kategori där grundläggande värderingar och synsätt påverkar problemlösningen. Detta är även en komplexitet som träffar oss i vardagen, där exempelvis mor och dotter har mycket olika bilder av en situation men även på arbetsplatsen, där det kan finnas skillnader mellan olika avdelningar eller chef och medarbetare.

OK, men hur hjälper det mig? Om ett problem är komplex i en dimension, så har vi ofta möjligheten att lösa dem med ett antal verktyg som den ene eller andre har bemästrad (se exemplet ovan). Om det dock är en kombination av flera dimensioner, så blir det tufft! När vi träffar på tuffa problem, så hjälper det dock mycket att förstå vilka dimensioner som är inblandade, för alla dessa problem kräver en särskild ansats för problmelösningen: lyssna! Om vi inte sätter igång och lyssnar på varandra när ett problem är tufft, så kommer vi aldrig att kunna lösa det.

Klicka här om du tyckte detta var intressant.
Technorati Profile